”Ungdomar som begår grova våldsbrott är inte de liksom har godkända betyg inom högstadium och gymnasium. dem ungdomar som suttit inom mitt förhörsrum går ej i skolan, eller struntar helt enkelt i den.” Så inledde kriminalinspektör Thomas Pettersson, utredare av grova brott, en artikel vid ledarplats i december inom en av de stora dagstidningarna i Sverige. han skrev vidare: ”När bör regeringen inse att detta viktigaste för Sveriges idag hotade välfärdssamhälle är hårt arbete mot skolor, tillsammans målsättning att markant öka antalet godkända betyg till ungdomar i särskilt utsatta områden. Betyg som öppnar möjlighet till arbete samt högskola, betyg som ger bekräftelse och självförtroende för att titta bort från den kriminella världen.”
Han fångar detta svåraste utfallet för enstaka ung människa, ett konsekvens där det ofta finns flera bakomliggande, negativt samarbetande faktorer. En av dessa, elevens skolsituation, borde artikel möjlig a
Forskningsprojekt Skolans betydelse för de ungas psykiska hälsa
I egenskap av social arena karaktäriseras skolan från relationsarbete bland jämnåriga. Detta arbete handlar om vänskapsrelationer och kamratgrupper, status samt popularitet, samt ibland kränkningar och mobbning. Sociala relationer kan inbegripa stress, såsom risken för att bli socialt utesluten, men dem utgör också en betydelsefull källa till socialt stöd, såsom stöd från vänner. Dessa omständigheter, under vilka unga människor arbetar samt skapar sociala relationer, förmå vara av stor innebörd för deras psykiska hälsa.
Inom ramarna för detta forskningsprogram studerar vi olika aspekter av skolan med avseende på deras betydelse på grund av stress och psykisk välmående. Aspekterna inkluderar bl.a. bördan av krav, möjligheterna mot medbestämmande, graden av hårt arbete, skolprestationer och betyg, resurser till socialt stöd samt individuella strategier för stresshantering. Aspekterna inkluderar också individens vänskapsrelation