Hur ser man om ett mynt är ocirkulerat
Kikade i vanlig ordning in på Tradera för för att kolla läget. Kunde snabbt fylla på bildarkivet tillsammans med ett tiotal bilder från uppenbart falska mynt. Detta existerar tyvärr vardag på fyndjägarnas Tradera av idag. Hos en av dessa falskmyntförsäljare noterade jag också att samtliga (nja, men stycken från möjliga i alla fall ;o)) salubjudna mynt samt sedlar, var betecknade tillsammans med Rare! (= sällsynt). ej mindre än av dessa anges t.o.m. vara Very Rare! (= mycket sällsynta). Dessutom fick jag mig en helt ny kvalitetsbeteckning till livs: EXF+ (kanske en kombination av EF och XF?). Så varför inte blogga lite begränsad om kvalitetsbedömning och olika kvalitetsbeteckningar, tänkte jag.
Letade lite i datorn och hittade en bild med installerade silverdollar i olika kvalitéer och dessutom fotograferade tillsammans olika ljussättning. Kanske är kapabel detta ge lite vägledning till myntklassning på nätet?
För de flesta säger nog ett bild mer än tusen ord, men det finns också många som med hull och h
För snart 40 år sedan, närmare bestämt i ANTIKÖRENS Guldkatalog , lanserade undertecknad en ny gradig! kvalitetsskala för ett mera precis bedömning från slitage på mynt samt medaljer. Idén var redan då att kombinera den i Skandinavien rådande Appelgrenska kvalitetsskalan med den gradiga amerikanska Sheldon-skalan från Tanken var att en gradig skala skulle vara mera logisk och lättare för att förstå än en gradig. Även de som inte någonsin sysslat med mynt skulle se logiken: Perfekt = %!
Tio år senare tog jag upp ämnet på nytt då jag i Mynttidningen presenterade en ny förbättrad utgåva. Denna gång hade SNF:s gradiga skala (som flera av våra myntklubbar faktiskt använder än idag) integrerats i den nya gradiga.
För att förtydliga och åskådliggöra hur Appelgrens (ursprungligen 4-gradiga!) skala utvecklats genom år, placerades grundvärdena 0, 1, 2 och 3 vid samma avstånd ifrån varandra (d.v.s. på var åttonde rad, se tabell ovan), varefter mellankva