Stark stjärna i söder juli 2018
Det unga bjuder på meteorsvärmen Kvadrantiderna och Venus vilket morgonstjärna. Under januarinätterna ser vi Jupiter och stjärnorna Betelgeuse, Sirius och Procyon bilda en vacker fyrhörning i söder. Jupiter står i opposition 5 januari och syns hela nätterna. Kometen C/ R1 Lovejoy syns i en utmärkt kikare på morgonhimlen.
Att nyåret i vår tideräkning infaller just den dag detta gör har kulturella snarare än astronomiska orsaker, dock så värst långt efter vintersolståndet är det ej, och det unga ger oss gott om nattmörker och (i händelse från molnfri väderlek) stjärnhimmel. Innan vi går igenom vid vad som syns vid himlen, låt oss tänka på något mer jordnära.
Tiden runt årsskiftet ger oss nämligen ett gott situation att inse att våra årstider inte har tillsammans med jordens avstånd till solen att göra, utan orsakas av jordaxelns lutning. Den 4 januari befinner sig nämligen jorden i perihelium (som närmast solen), miljoner km från solen. oss råkar då ha vinter på norra halvklotet, eftersom detta halvkl
objekt
Vårljus och lång-ISS
Från södra landet är månen ur vägen, och fram till Valborg är det ännu någorlunda mörkt efter klockan Kring midnatt ser vi Jupiter lågt i nordväst, samt högre upp i väster har Mars nu lämnat Tvillingarna på väg mot Kräftan och Praesepe. inom söder ser vi oskuld med Spica, medan Lejonet redan börjat resan neråt i sydväst. Vårhimlen existerar fattig på ljusstarka stjärnor, men Arkturus och Vega stiger nu båda natt för kväll, medan vinterns Capella hela tiden finns över horisonten i nordväst.
Den 29/4 är månen åter på kvällshimlen som ett vacker smal skära lågt i nordväst vid tiden. Den 30/4 står månskäran rakt ovanför Jupiter, samt den 3/5 är den som knappt halv framme vid Mars. Den 4/5 och 5/5 ser man i fältkikare att Mars syns precis i stjärnhopen Praesepe, och den 5/5 kan man i kikaren också se Regulus nära under en tjock halvåne. Natten /5 har oss månen till höger ifall Spica, men fullmånen den //5 har otrevligt sydlig deklination och kommer ej ens över hor